Julianska kalendern

30 februari

2020.03.01 20:30 bengt128 30 februari

I dag är det 308 år sedan vi hade 30 februari 1712 då vi byte från svenska kalendern tillbaka till den Julianska kalendern. Så den 30 februari är inte myt!
submitted by bengt128 to sweden [link] [comments]


2016.03.22 20:49 rsunds En gång i tiden hade Sverige sin alldeles egna kalender. Den låg tio dagar efter den gregorianska och 1 dag före den julianska kalendern.

En gång i tiden hade Sverige sin alldeles egna kalender. Den låg tio dagar efter den gregorianska och 1 dag före den julianska kalendern. submitted by rsunds to intresseklubben [link] [comments]


2015.03.03 16:25 vonadler HPSA: Fantastiska (icke-krigiska) svenskar 1: Kommissarie Kempe.

Det är dags för mer HPSA (som brukade betyda Historical Public Service Announcement, men på Bromskloss utmärkta initiativ betyder Historia På Sweddit Anbefalles).
Vi har haft en hel del krig och erövringar, så jag tänkte att det är dags för en serie om fantastiska historiska icke-krigiska svenskar. Först ut är Kommissarie Anders Gustav Kempe vid Stockholms poliskår som den 21:a april 1917 gör en underbar insats för Sverige.
Först lite bakgrund.
Redan innan första världskriget bröt ut var Sverige låst i en infekterad strid om parlamentarismen och rösträtten. Vi hade inte fri och lika rösträtt - att vara straffad för brott eller ha en skatteskuld innebar att ens rösträtt drogs in. Samtidigt kunde rikare personer ha upp till 400 röster till första kammaren. Kvinnor hade ingen rösträtt alls.
Samtidigt utsåg Kung Gustav V statsminister utan att bry sig om vad riksdagen tyckte om saken. I februari 1914 hade kungen initierat bondetåget och borggårdstalet med följande middag på slottet för de tillresta bönderna i opposition mot den liberala regeringen under Karl Staaffs ovilja att höja försvarsanslagen. I den följande regeringskrisen avgick Staaffs regering i protest mot att kungen agerade utanför de parlamentariska kanalerna.
Istället utsåg kungen en Ministär under Hjalmar Hammarsköld.
Sedan kom första världskriget.
Under den här tiden var Sverige inte själförsörjande på mat. Man var dessutom beroende av konstgödsel i form av nitrater från Sydamerika för jordbruket.
Under första världskriget placerade britterna Tyskland under en blockad som rent formellt var olaglig - alla länder hade rätt att handla med krigförande länder, så länge de inte sålde kontraband (vad som var kontraband definierades i Haagkonventionen 1899 och Londontraktaten 1909). Mat räknades inte som kontraband.
Tyskland, som inte heller var självförsörjande på mat, började köpa så mycket mat de kunde i Danmark och Sverige. Sverige importerade alltså mat och sålde vidare till Tyskland, något man rent formellt sett hade rätt till, och som Ministären Hammarsköld höll hårt på när britterna blev irriterade.
Resultatet blev att britterna placerade även Sverige under en (illegal) blockad.
Problemet blev dessutom värre av att priset på fläskkött blev oerhört högt. Man trodde på den här tiden att en hälsosam diet för en soldat i fält måste inkludera en stor andel animaliska produkter och fläskkött var eftertraktat av kapitalstarka tyska uppköpare. Svenska bönder började därför att mata grisar med potatis och brödsäd för att få dem att växa fortare och därmed tjäna mer pengar. Resultatet var att bristen på bröd och potatis ökade och priset gick upp än mer.
Ministären Hammarsköld var också sen med att införa ransonering, vilket gjorde att priserna fortsatte att klättra. Bristen på konstfödsel i form av nitrater minskade också den inhemska produktionen, vilket skapade än värre problem.
Bristen på importen av kemikalier förlamade också pappers- och massaindustrin, med stor arbetslöshet som följd.
Snart fick Hammarsköld öknamnet Hungersköld.
Våren 1917 var problemet extra stort, särskilt inne i städerna. Potatis förvarades på den tiden ute på åkrarna i så kallade stukor av halm. Våren var kall och det var frysgrader långt in i april. Potatisen kunde inte tas upp från stukorna eftersom den skulle frysa på vägen in till städerna.
Ransonering hade införts, med resultat att folk köpt bröd för alla sina brödkuponger och hade potatiskuponger, men ingen potatis fanns att köpa. Ministären Schwarz hade 1917-03-30 ersatt Hammarskölds och hade inlett förhandlingar med britterna, men löften var för lite för sent för upprörda och hungriga svenskar i städerna. Inspirerade av februarirevolutionen (med den julianska kalendern, mars med vår moderna gregorianska kalender) i Ryssland tog svenskarna till gatorna.
Situationen är explosiv. Många av demonstrationerna har förvandlats tillupplopp, med polis som gjort chock mot demonstranter med häst och sabel, med plundring av mataffärer, inslagna butiksfönster, plundring och skövling av krigsprofitörer och gulaschbaroners hem och verksamheter och mycket mer.
Socialdemokraterna splittras över frågan i socialdemokrater, som vill fokusera på valet i September 1917 och genomföra allmän och lika rösträtt där och vänstersocialdemokraterna (med kommunister och syndikalister) som vill utnyttja den revolutionära stämningen att göra mer svepande samhällsförändringar.
1917-04-21 samlas mellan 10 och 20 000 demonstranter framför riksdagen - för er som inte är bekanta med Stockholms geografi så ligger riksdagen på en egen liten holme och omges på alla sidor av vatten som är tämligen strömt.
Per-Albin Hansson, som en dag ska bli statsminister kommer ut för att tala till folkmassan, kräva fri och lika rösträtt till bägge kammarna och omedelbara leveranser av mat, men också be dem hålla sig lugna och inte ta till våld och fokusera på valet till hösten, då man ska få de förändringar man vill ha.
Bakom Hansson kliver Stockholms Polismästare Wilhelm Tamm upp. Okänt för Hansson har Tamm kommenderat fram hundratals ridande poliser och stamanställda från militären för att skingra folkmassan. Tamm ska precis signalera till poliserna att skingra folkmassan, något som säkerligen lett till ett större slag på den lilla holmen, där hundratals, kanske tusentals demonstranter tvingats ner i det kalla och strömmande vattnet och där drunknat eller frusit ihjäl.
Det är många, med mig inkluderade som tror att det kunnat leda till en katastrofal utveckling av eskalerande våld mellan arbetare och soldater och det borgargarde som börjat bildas i Stockholm (och förse sig ur militära förråd och organisera sig, med militärens goda minne, på Karlberg). Ett inbördeskrig kan ha varit en armsänkning bort.
Det är i den här situationen som Kommissarie Anders Gustav Kempe kliver in och gör sin insats för Sverige.
Kommissarie Kempe ser vad som håller på att ske och kliver ut efter sin överordnade Tamm, brottar ner denne och släpar med våld in honom inomhus igen. Någon signal kan aldrig ges till de samlade poliserna och militärerna, och demonstrationen upplöses fredligt efter Hanssons tal.
Det här är en tid när man inte riktigt ifrågasätter sin chef och framförallt inte tar till våld mot honom. Det Kempe gjorde var rätt, väldigt modigt och farligt för honom själv, hans karriär och framtid. Det var det slags mod som behövdes just då och just där, och det kan ha räddat Sverige från ett blodigt inbördeskrig och all den bitterhet som kunde följa på det.
Socialdemokraterna i riksdagen hotar de konservativa med att de inte kan svara för vad folk tar sig till om Stockholms frivilliga skyddskår inte upplöses. Det vita gardet upplöses och browningpistolerna återlämnas till militären.
Den 1:a maj anordnas en enorm och helt fredlig demonstration. Vädret blir varmare och potatis kommer in till städerna. Ministären Schwarz får blockaden mot Sverige upphävs. Liberalerna och socialdemokraterna vinner valet under hösten och inför fri och allmän rösträtt och kungen accepterar slutligen parlamentarismen.
submitted by vonadler to sweden [link] [comments]